patricianilsson

I tisdags bestämde jag och Robin oss för att åka på semester och igår bokade vi en ospec. till Mallorca! Jag försöker intala mig att jag inte alls behöver moderniteter som toalett och dusch på rummet. Och efter att ha kollat på vädret så tänker jag: en medelhavsstorm över helgen, hur farligt kan det vara egentligen?

I'm so superjättekulpepp!

Men nu till det sorgliga. Jag har som vanligt ett helt berg med uppgifter till nästa vecka så jag tackar min lyckliga stjärna för dagens lämpliga studiedag. Igår natt började jag skriva en hemtentamen om Antiken.. Idag avslutade jag den. Det tog mig sex timmar och jag var intellektuellt tömd när jag var klar. Min hjärna kändes som en död fisk. Men nu, nu kommer vi till det riktigt sorgliga. Jag har en vana av att bara trycka på allt som dyker upp på skärmen (något som Robin, vänligt nog påminde mig om när jag ringde honom hyperventilerandes) och det gick lite snabbt när jag skulle spara arbetet för att kunna skicka iväg det och ja... Ja, ni tänkte rätt. DET hände. Jag grät och grät och sprutade snor och jag skrek och jag skakade, jag tittade upp mot himlen och letade i alla undermappar på datorn.. Men det var över.


Tre timmar senare har jag skrivit om arbetet sparat det under sju olika namn och skickat iväg det. Men känslan av tillfredställese infinner sig inte. Den gör bara inte det.